evachristin

Flera dagar, alltför ofta, när jag jobbade som specialpedagog i skolan, mötte jag ungdomar som stod för sig själv. Utanför gemenskapen, en synlig oönskad ensamhet och en rädsla av att inte duga. Blicken, kroppshållningen som så tydligt talade om - Låt mej få gömma mej bakom ett par solglasögon så jag kan få vara bara mej själv!

Att möta blickar, där i korridoren eller på skolgården - krävs mod, ett jättemod och speciellt om man inte är inne i gruppen, någon grupp och helst den rätta gruppen. Den rätta gruppen? Ja, den där jag kan få vara mej själv och ändå känna att jag duger precis som jag är, precis som jag ser ut. Få dela skratt och gemenskap, åsikter och debatter. Bli tillfrågad - att bli tillfrågad om man vill hänga med på en fest, en fika, en filmkväll eller bara för att hänga ihop. De ungas villkor av gemenskap - att få vara en i gruppen!

Vänskap!!! Vad är mer viktigare i livet än vänskap??? Att få känna sig önskad och betydelsefull! Känna att en vän ringer och frågar hur man har det, hur man mår, om man vill träffas! Att ringa en vän och höra att den blir så glad att höra ens röst, en vän som blir så glad när man frågar om att träffas för en fika, en promenad, en film, en bio, att få lyssna, att få berätta och hela tiden känna - jag är värdefull för min vän, tänka att min vän är värdefull för mej.

Vänskap är en slags villkorslös kärlek där man kan vara sig själv, bara sig själv med alla sina fina sidor och sina brister, få konstruktiv kritik när det behövs just för att man är vän och kan och ska våga och vilja vara öppen. Ta emot kritik, kunna ge kritik utan rädsla att vännen försvinner - DET är vänskap i kvalité!

En vän är aldrig självupptagen - en vän tar sig tid när en vän behöver henne/honom - en vän säger inte att du får vänta ett par veckor så ska jag lyssna på dej - en vän tar sig tid, om det är vänskap!

Sååååå mycket tid jag lagt ner på att lära mina flickor om vänskapens A och O genom hela deras uppväxt. Resultatet har varit konstant - goda vänner till flickorna har ständigt varit här och mina flickor har ständigt blivit hembjudna till sina vänner, de är rädda om varandra, gamla som nya vänner - de rings, smsar och träffas! De har tjejträffar och de har förtroendeträffar. Jag hör när någon har problem - då finns de där för varandra på studs - just för att de är måna om sin vänskap i vått och i torrt!

Jag minns alla partyn och sovaöverträffar jag ordnat för mina flickor under uppväxten - min inre glädje är lön nog när jag hört deras glada skratt, deras ödmjuka och ömsesidiga respektfulla bemötande mot varandra - deras iver att lösa konflikter snabbt utan rädsla - i känslan av tillit och trygghet att de finns där för varandra.

Min bästa väninna - Johanna. Ger mej energi och glädje, bara att få höra hennes röst när hon ringer och säger - Oj, vad jag har saknat dej och längtat efter att få prata med dej, när hon kom hem från sin semester i fjällen. Hennes röst fyller mej med en sann glädje, jag vet att hon tycker om mej för precis den jag är rakt igenom - denna underbara ömsesidiga känsla som hon med vet att jag känner för henne och för varandras familjer - DET är sann vänskap som består i alla "väder".

Min underbara settervän i vått och i torrt!